jag själv!
Undra om det har varit så hela mitt liv? Men jag är en person som inte vill att andra ska tycka synd om mig
T.ex. hela mitt liv med ryggont...det är inte så farligt.
Mina domningar i benen innan operationen...det är inte så farligt.
Men fantom smärtorna, nerv smärtorna och abstinent har fasiken varit den värsta upplevelsen jag varit med om. Att ha ont i delar/ställen på kroppen som man inte har någon känsel på, Känna smärta i delar som man är förlamad i, och efter att ha proppat i mig olika nervmediciner, alvedon och morfin under 2 månader få värsta abstinensen när jag väl trappade ner och skulle sluta.
Tänk er att sitta i skolan och bara skaka och svettas!
Nu efter min operation så mår jag bra, men är fortfarande inte återställd. Delar av rygg och armar är utan känsel och har fortfarande inte full kontakt med mina fingrar. Men nerverna är snart längst ner i fingrarna, för jag känner hur det sticker. Det menas att jag kommer ha mer kotakt med fingrarna och har jag tur har större delar av armarna fått känsel också. :D
Jag var på Akademiska i Uppsala i Måndags och träffade läkaren som opererade mig den 16/9-2008 och jag berättade om mina känselbortfall och min ryggsmärta som kommer vissa dagar och som känns som en huggande kniv rakt in i ryggen. Han skulle meddela "försäkringsgrejsen" och han berättade också att jag inte behöver göra någon ny operation om jag inte ville, när jag sa att jag ABSOLUT inte ville genomföra en till operation så tackade han mig :) Han var lite orolig eftersom det är större risk att operara mig som inte går efter "kartboken". Jag har 4 nervutskott på varje sida fast man egentligen bara ska ha 2.Knäppt!
MEN JAG MÅR BRA! :D :D :D :D Man lever bara en gång och då måste man må bra och vara glad hela tiden. :D
Lev dagen som den sista, och njut och gör ditt liv till något bra :D :D
:(
men sant som du säger - man lever bara en gång. "we create our own tomorrow, by what we dream today"